En liten person

Du och jag. Vi två. Min absolut bästa vän just nu. Vi bråkar som systrar, retas och tjaffsas, äter glass och choklad, tittar på film, springer i parken, dansar i köket, blir sams igen och kramas. Visst är det tufft många gånger, tufft för att denna treåring är himla envis och bortskämd. Men när vi väl har roligt, när hon väl lyssnar, när jag är på bra humör har vi det toppen bra! Jag älskar denna lilla människa, kommer göra ont att lämna henne om en månad...

Bara bra



Rund är en form

Här är jag dårå! Som ni ser har jag blivit rundare, blondare och visst är jag väldigt trött här och  finnig på denna bild, men jag bryr mig inte. Ska berätta en skön liten sanning för er och det är att jag bryr mig så fruktansvärt lite i saker och ting som gjort mig brydd förut. Har alltid varit så less på folk som lagt kommentarer, negativa som positiva, angående min vikt och lilla kroppsstorlek. Men nu äntligen väger jag som jag borde, lider dock brist på muskler, men det kanske kommer så småningom.    Det hänger ju på mig såklart och min obefintliga motivation till att träna. Men äh! Bryr mig inte direkt om det heller! Jag tittar mig i spegeln, känner knappt igen bruden som stirrar tillbaka på mig nu förtiden, jag vet att jag har sett henne förut, men för första gången diggar jag henne! Kan till och med vissa dagar säga att jag tycker att hon är snygg! Bra känsla, heja mig liksom! 

Den sanna verkligheten

Loving life

Nu har fem månader gått, eller egentligen flygit förbi. Har hunnit med mycket, kanske inte mycket stort men mycket nytt. Träffat många roliga, fantastiska människor, men även många idioter också. Mina rutiner och vanor har helt förändrats, jag menar.. Titta bara på mina matvanor nu! Jag som nästan aldrig åt frukost förut (och speciellt inte bröd) äter varje morgon/förmiddag en frukost bestående av te eller kaffe och två rostade smörgåsar, helst med avokado, Nutella, jordnötssmör eller vegemite på. Har aldrig använt en fritös i hela mitt liv, nu är jag sambo och bästa kompis med en. 

Har upplevt och sett sånt som jag aldrig trodde jag någonsin skulle vara med om. Har kört på kängurus, avlivat kängurus, hållt i levande krabbor, simmat tillsammans med en sköldpadda, campat mitt ute i ingenstans, omgiven av inget mer än bush, matat en pungråtta med ostbågar och ananas, blivit trakasserad utav ett dussin aboriginer, kört båt och för första gången kört cross.

Självklart är det så mycket mer jag vill hinna göra! Så som dyka/snorkla i barriär revet, brottas med krokodiler, spana efter hajar och valar, bada i vattenfall, vandra runt i regnskogar, köra mil efter mil genom Australien, segla i whitsundays, besöka Australian zoo (även om jag inte diggar zoon nå vidare), lära känna ännu mer människor, jobba på en fiskebåt och självklart bara njuta, må bra och suga in allt det vackra som är!  

Nu återstår en och en halv månad kvar här i Moranbah tillsammans med familjen, sedan kommer min älskade pappa hit i början av september. Skulle tro att han stannar med mig i en månad och under den tiden kommer vi nog beta av många bucketlist grejer! Sedan blir jag nog utan sällskap i obestämd tid, men det skrämmer mig inte, snarare tvärtom! Att inte behöva ta hänsyn till någon annans önskemål, ingen att bråkas med, bara mig själv och vad jag vill och känner för, just i stunden. Kan knappt bärga mig! 

Music is life

Just nu är min favorit spellista på Spotify dödligt bra! Är i sån där period då jag lyssnar på musik heeeela tiden och hittar tack och lov nya, bra låtar överallt och hela tiden. Tänkte att jag ska vara schysst och dela med mig 

Kanske dom mest spelade just idag, kanske inte så nya för världen, men nya för mig.

Så fin!!!

Faaaantastisk cover utav Norlie kkv's låt

Denna låt introducerade mina kära vänner ifrån Medelpad mig för för nån helg sen. Älskar, älskar soul!!  

Diggar dessa två, jamigt sköna!

Min, just nu, perfekta promenad låt. Denna startar och avslutar jag alltid promenaden med.

Denna spelas också mycket ute på promenader. Bra bil-glidar-låt också, precis som "are you With me" som också är komponerad av Lost Frequencies. 

Hilltop Hoods är ett mycket populärt hiphop band här i Australien. Har lyssnat på några utav deras låtar så som "live and let go", "cosby sweater " och "The nosebleed section". Men när jag hittade denna låt där vår svenska hiphop legend, promoe, medverkar blev jag total såld. 

Kygo, behöver jag säga mer? Allt han gör är guld!

Alla som någon gång följt serien Weeds känner nog igen denna låt. Minns inte i vilken säsong, men skulle tro i 3 eller 4, så spelas denna låt i slutet utav det sista avsnittet. Inte för att själva scenen i sig ärjätte sorglig, men jag bryter alltid ut i tårar så fort denna låt går igång.

*

Det var en kort, liten sammanfattning utav mina just nu favorit låtar. Det finns så många fler jag skulle kunna tillägga, men istället kan ni ju ta er friheten att kika in på min Spotify, om ni fortfarande är nyfikna! 

DETTA  är min australiensiska lista, men alla låter på den listan hittar ni även på min överfyllda allt-i-allo lista, som är döpt till Who run The world?

När någon annan ser mig

Att se bilder på sig själv, som man inte tagit själv, med sin egna kamera kan vara väldigt olyckligt men ibland också väldigt roligt. Hittade för någon vecka sen bilder på mig som lite olika människor har knäppt, men sedan aldrig visat för mig.  Jag skulle tro att det är pappa Tim som har knäppt dessa två.

I Australien är det verkligen en grej (kanske är det i resten av världen också) att posera med sin fångst. Ingenting som egentligen faller mig i smaken eller som jag egentligen bryr mig om. Men pappa Tim insisterade på att jag skulle posera glatt med dom två krabbor vi fångat upp den dagen. På den senare bilden försöker jag nog till och med på en lite farligare, modigare, vildare pose. Nailed it!! 

Denna bild är också ifrån vår semester vid sunset beach och det syns verkligen att detta är i börja av min vistelse här i Australien. Jag är blek, spinkig, mörkblond och lite tafatt. Men mycket har hänt sen dess! Kroppen och håret har väl typ bytt färg med varandra, är ljusbrun i hyn och blek i håret! Och mycket har hänt med min kroppsbyggnad! Har väl gått upp närmare 8kg sen jag kom hit, har fått större rumpa, armar, bröst och ben. När jag tittar mig i spegeln nu känner jag mig riktigt nöjd, vilket jag inte gjort på år och dagar. Himla fin känsla. 

Denna bild knäpptes för bara någon månad sen utav min kära vän Steve Rogers aka captain UK. Detta skedde under vår lilla tur ut till Uluru, kata tjuta och kings canyon. Skulle tro att jag vid detta tillfälle försöker ta en grym bild över mäktiga kings canyon. 

Pretty

..Man skulle kunna tro att det är jag som har målat mina egna naglar. Men riktigt så är det inte. Så här kan det nämligen bli att se ut när man överlämnar ansvaret av nagelmåleriet till en treåring. Mycket färgglatt och mycket kladdigt. 

Brum brum

Det som var anledningen till att vi lämnade moranbah var ju för att se grabbar och brudar delta i Australiens största offroad race; Finke desertrace! Kan ha varit bland det häftigaste jag varit med om än så länge här i Australien. 

Vaknade tidigt, tidigt lördag morgon då bilarna hade kommit ut på banan och brummade förbi. 

Sen, några timmar senare, var det dax för crossarna. Det var nog roligast! Dock körde dom så himmelens fort (vissa 150km/h) så dom var förbi en på en piss sekund! 

Pappa Tim och några andra frivilliga vi campade med tog hand om grabbarna när dom fått slut på soppa och energi. 

Eftersom detta race går från en stad till en annan (avståndet var nog 200km, enkel tur) lär ju hojen och föraren fyllas upp med jämna mellanrum. 

Så medans dom erfarna tog hand om hojar och trötta förare, såg jag efter Lucinda och ett till litet charmtroll, vid namn Jake.

Mycket glad att jag fick följa med och så detta. Är nog en sån där once-in-a-lifetime upplevelse, är så himla tacksam! 

Sacret places

I hela två veckor var jag tillsammans med familjen i staden Alice springs. Under dessa 14 fantastiska dagar fick jag ledigt från barnpassning i tre dagar för att tillsammans med ett gäng andra turister åka på en tur ut i outbacken. 

Resan började tidigt på morgonen. Blev upplockad utanför mitt hostel ca 6.00 på morgonen och därifrån körde vi vidare, körde i kanske två timmar innan vi stannade för en liten kaffe paus. Under kaffe pausen spanade jag in denna söta emun. Denna fågel är världens näst största, efter strutsen, och springer för jävla fort! 

    Resan var lång, men vacker! Röd sand, olika nyanser av grönt och en halv grå, mulen himmel.  

Men när vi kommit fram till vårt första stopp, Ayers rock (även känd som uluru),  hade himlen, tack och lov, spruckit upp och solen visade sig för första gången under dagen. Vi gick längs med den stora "stenen", läste om allt det historiska och heliga som hade med platsen att göra.

 När det var dax för solen att gå till sängs beskåda vi solnedgången på avstånd. Månen visade sig lite svagt på ett hörn också. 

Drack bubbel och åt kex. Begav oss sedan till vårt camp där vi tände en brasa, myste ner oss i våra swags och sov under fullmånen.

Dagen därpå begav vi oss tidigt igen för att se solen vakna och stiga upp igen. 

Efter att vi vaknat till liv tillsammans med solen åkte vi vidare för att vandra ännu lite till. Denna gång var det The Olgas (kata tjuta) som stog på schemat. På vägen dit såg vi dingos och vilda kameler som sprang över vägen. Hade ingen aning om att Australien hade vilda kameler i sitt land, men tydligen har dom jätte stor export på dessa djur. Tydligen är araberna väldigt förtjusta i australiensiska kameler. 

Efter besöket vid The Olgas åkte vi tillbaka till vårt camp, packade ihop våra saker och körde till nästa camp som var två timmar bort. Väl där gick vi ikring, spanade in kameler och kossor. Till kvällen hade vi en traditionell australiensisk bbq, åt känguru för första gången då. Helt ok lär jag väl säga. Kvällen fortsatte med gitarr och sång runt lägerelden. 

Dagen därpå for vi till kings canyon där vi genomförde den längsta vandringen under hela turen. Tog oss 3-4 timmar att vandra över och igenom denna stora skapelse! 

Efter kings canyon var den otroliga resan slut och bussturen tillbaka till Alice springs tog fart. Men innan vi anlände helt och hållet gjorde vi ett sista stopp. Ett snabbt litet stopp på en kamelfarm blev det där några utav mina medresenärer valde att rida dessa djur. Jag nöjde mig med att köpa en iskaffe och en tvål gjord på kamelmjölk i shoppen. 

I Alice springs var vi alla trötta och ömma, men några av oss bestämde sig ändå för att ses och ta en öl ihop. Ett mycket bra avslut på en mycket bra resa!