Och så rullar det på..

 

I Moranbah blir det lätt långtråkigt. Finns inte mycket att göra, inte mycket att se och inte så många roliga människor att träffa. Men visst har Moranbah sina fina stunder! Cappuccinon på café la creme är ju en höjdare, poolen är ju ett favorit ställe att hänga vid när det är varmt, dominos pizzeria är ju inte så dum heller, älskar cheese crust! Mmm.. Fast trots bristen på saker att göra, se och fint folk att umgås med har dom två senaste veckorna varit ganska toppen! 

Hamnade en fredag på ett födelsedags kalas. Nästan alla au pairer i stan var där! Himla skoj. Dessutom blev det en lördags utgång också, med halva fredags gänget. Många nya fina möten, med folk från jordens alla hörn. 

På en helt vanlig tisdag mötte jag upp Youjin, som är au pair åt min gamla familj. Vi drack cappuccino och varm choklad på The workers club och när vi blev hungriga gick vi till stadens lilla noodlebox och köpte vårrullar och annat gott. Dagen därpå var jag bjuden hem till familjen Kerr på middag. Fick äntligen träffa min lilla trollunge Lucy. Lyckan var total och maten var super god! 

Sen dess har dagarna bah flytit på! Har fått många nya vänner i min australiensiska hemstad och nya vänner är ju alltid kul! Det som känns lite tragiskt dock är ju att för två dagar sen lämnade jag moranbah för Cairns. Så just nu chillar jag uppe i tropikerna, inte så tokigt det heller! 

Jag, bara jag

I brist på material och bevis från äventyr och galenskap jag varit med om på sistone bjuder jag istället på mig själv. Bara jag. 

 En mycket trött och Erica som satt mitt i staden på en parkbänk och bah glodde på folk. 

 När far och jag var uppe i norra Queensland, i söta lilla Port Douglas och softa på stranden. Woop! 

I maj, förra året, hade jag drömmigt hår, nya jeans och åkte karusell på Clermont show.

Back to normal

Så.. Nu är jag tillbaka på ruta ett igen. Tillbaka till att passa kids igen. Min kära vän, Jenny som också är svensk, har lämnat moranbah för en liten semester. Hennes familj är nämligen i Australien på besök! Lyllos henne liksom!! Så medans hon är bortrest får jag hoppa in och ta hennes plats som au pair till tre gullungar i två veckor. 

Skönt att äntligen ha något att göra igen, skönt också att dessa tre är lugna, väluppfostrade och snäll att se efter. 

Aint nothing but a dream

Ibland blir det jobbigt. Ibland blir det så jobbigt att en glömmer hur bra det kan vara. Det sägs ju att man behöver mörker för att kunna se ljuset, en behöver det negativa för att det positiva ska kunna kännas. Men ibland så faller en bara. Faller ner i det mörka, faller ner i allt det negativa och positiviteten med ljuset syns inte vart man än vrider huvudet. Hur fan gör man då? I vilken ände börjar man i? 

Just nu känns det som att jag står vid tröskeln och knackar på, redan halvt inne i mörker och sveda. Vet inte vart jag ska vända mig riktigt, vet inte om det kanske skulle bli bättre om jag vände mig om och gick ett helt annat håll. Tänker mycket på mitt hem, dom som är mina nära. Mitt hjärta brister! Sanningen är att hemlängtan har varit olidlig dom senaste veckorna, jag vet vad det beror på, jag vet med stor sannolikhet att jag ändå kommer stanna. Men ibland känns det också så himmelens skönt att erkänna för sig själv och för en kär att stundtals syns brister i drömmen. 

Winvic forever

Nu är jag färdig jobbad. För ett tag. Livet på winvic har varit givande och lärorikt. En vacker dag kanske jag åker tillbaks.

Its beginning to look alot like christmas

Snart jul. Svårt att tro när det är +40 grader ute, ingen snö, ingen riktig gran och inte nära och kära i närheten. 

Men har haft det hel bra i huset jag bor i under tiden jag jobbar. Det är stort som tusan, har aircon, ett riktigt kök fyllt med mat och ett rum utan fönster som varit perfekt att sova i. I smyg hade vi dessutom två små kycklingbebisar hos oss i ett par veckor. Men vi blev tillslut tvungna att lämna dom till det riktiga hönshuset så dom fick vara med sina syskon. Men det var fint så länge det vara! Och vi hann under tiden med Hubert och Ivy ta massvis med bilder. 

Det blev selfies, julfoto med vår döda julgran och när vi på kvällarna lagade middag var dom med i köket och sprang runt.

20 saker ni (kanske) inte vet om mig

Här kommer en lista på 20 saker som ni kanske inte vet om mig. Enjoy! 

1. Jag har fyra favoritdjur, hund, enhörning, elefant och T-rex

2. Jag älskar min rumpa i jeansshorts och jeans
3. Jag tycker om att gå på toa. Ibland går jag och sätter mig fast jag inte ens är nödig
4. Jag har bott i en och samma lägenhet vid två olika tillfällen och jag har flyttat tillbaka hem till mor och far två gånger
5. När jag var liten lärde jag mig, utan lärare eller tränare, att stå och gå på händer, hjula, göra handvolter och kullerbyttor. Kan nu i vuxen ålder fortfarande göra dessa konster.
6. Jag har länge velat jobba eller gå som lärling på en bondgård i Sverige. Men nu bor -och jobbar jag på en! Visserligen i Australien, men det kanske bara gör det hela bättre

7. Jag älskar killkläder! När jag senast storshoppade köpte jag mer kläder från killavdelning än tjejernas

8. Än sålänge finns det ingenting jag inte tycker om att äta! Jag älskar mat, all mat! 

9. Jag kan säga "jag heter Erica" på sex olika språk

10. Jag skrattar ofta i fel situationer och med fel situationer menar jag typ när någon gjort sig illa, när någon är ledsen eller arg osv 

11. Om jag skulle bli avrättad imorgon skulle jag önska svenskt julbord som min sista måltid 

12. Hittar jag en bra låt lyssnar jag på den om och om igen tills jag tröttnat. Ibland bryter jag dock av med en eller två andra nya låtar. Just nu går dessa tre ganska hårt

13. Jag har aldrig brutit något ben i kroppen och har bara en gång stukat något, min fot

14. Jag älskade skrivstils lektionerna i skolan och älskar det fortfarande, trots att det knappt kommer till användning

15. Ibland önskar jag att det blev en zombie invasion och att världen blev som i The walking dead. Och om det nu skulle hända så är jag förberedd! Har två vänner som önskar samma som jag och vi har gjort en kanonsäker överlevnads plan tillsammans!

16. Jag har alltid älskat fordon som går fort och som man kan åka i skogen/bushen med, typ som fyrhjuling, cross osv

17. Jag tittar på sjukt mycket serier! Tittar om och om igen på serier som jag älskar. Mina absoluta favoriter är; The walking dead (såklart), The 100, new Girl, weeds, How i met your Mother, dont trust The bitch in apartment 23, sex and The city och Hart of dixie. Finns självklart fler att nämna, men dessa ligger nog högst upp på min favorit lista.

18. En dröm jag har är att ta seglarcertificat och sedan segla runt och bo på en båt ett tag
19. Om jag skulle döpa om mig skulle jag heta: Erica Lovisa Coco Doris Ekorre Norman
20. Idag är det en månad kvar till jul och just nu saknar jag min familj extra mycket

Det var det! Hoppas ni alla har fin november dag. Puss! 

Det snurrar i mig

Just nu känns det som att det är mycket som händer. Mycket tragiska saker som händer i världen vi lever i, massvis med saker som händer i mig och runt mig. Kan då och då känna mig lite självisk som tänker och grunnar så mycket mer i mina egna problem än dom problem och tragedier som har drabbat oss alla den senaste tiden. Jag menar.. Vissa säger ju att tredje världskriget har startat, eller till och med varit igång ett tag. Vad vet jag? Om det nu är så, vad kommer då hända framöver? Kommer jag bli tvungen att åka hem? Ska jag behöva lämna det jag älskar här?

Och mitt i alla självmords bombningar, män som springer in på skolor med svärd, arga rasister och antirasister, jordbävningar och deprimerande Facebook uppdateringar står jag, med hjärtat i handen, och utkämpar mitt egna krig. Känner mig återigen som en förvirrad och totalt borttappad tonåring som inte har något slags grepp om sina känslor. Är så fruktansvärt glad mitt i sorgen och så fruktansvärt sorgsen mitt i lyckan. Ännu en gång har jag liksom låtit någon kommit nära inpå, innanför-huden-nära, och jag är livrädd. Skraj för att jag ska gå sönder, rädd för att bli riven i bitar och orolig för vad det kommer bli av det här om det nu är så att ett tredje världskrig är på väg att uppdagas. Samtidigt så tänker jag på den lilla, men väldigt betydelsefulla mening som min under-huden-nära vän brukar säga; "Live a little". Är ju rätt kan jag tycka, oroar mig alltid för mycket. Tänker oftast alltid för mycket och på fel saker. Så bortsett från det sorgliga faktum att världen inte är som den brukar och det faktum att jag dagligen går med både fjärilar och spikar i magen så är det viktigt för oss alla att trots det tänka positivt. Göra sånt som får oss att må bra och känna lyckan i sorgen. Leva lite, helt enkelt.
Puss 

Farmlife

Jag kan för er alla berätta att jobba här ute på gården/farmen Winvic är bland det bästa jag gjort här i Oz! Familjen är helt suverän, deras tio åriga dotter är super rolig, deras gårds hund är en riktig kelgris och jag bara avgudar alla små kycklingar som springer runt huset.

Jag och tio åringen klickar jätte bra! Kan bero på att jag ibland känner mig mer som 12 än 23. Vi hoppar studsmatta, rastar hundar, kollar på film, kokar massvis med ris (för att hon älskar ris) och härom veckan fyllde vi upp ett hundratal vattenballonger och hade vattenkrig. Skratta så mycket att jag fick magknip. Alltså. Livet! 

Ungefär kl 15.00 åker jag och gårdshunden Rad ut till vägen för att hämta upp Amelia från bussen. Det är en rolig liten resa på ca fem minuter i ett litet fordon som liknar en golfbil gjord för att köras i lite tuffare terräng med. 

Sen sitter vi där en stund i hettan, Rat och jag, och väntar på att Amelia ska bli avsläppt. Sedan åker vi dom korta fem minuterna hem och väl hemma gör vi läxor och skojar ikring! 

När jag inte hänger med Amelia tvättar jag allt som finns att tvätta, gör rent golv och uteplatsen, gräver i rabatterna, gör rent fläktar och aircons, skrubbar rent dusch och toa. Utöver jobb hinner jag också med att kolla på film, döda drakar (gräshoppor lika stora som min handflata) inne på mitt rum, leka med fjärilar, skriva dagbok, softa i heta solen och mycket annat avslappnade. Trivs som fisken. 

Vissa dagar