lördag 28 februari 2009

The pride

Vad spelar det för roll?
I vilket fall så slutar det alltid med att det gör ont.
Man kan inte gå igenom livet osedd eller oskadd.
Så vad spelar det för roll vad man gör?
Man kan lika gärna hoppa in i olika liv som gör ont,
för ett annat liv hade gjort minst lika ont, men i olika grader.
Och det är där vi kommer in och får bestämma,
Vi får bestämma graderna, varmt eller kallt.
varför ska man göra det, säger jag? Kan man inte skita i dessa normer som finns
och bara låta "ödet" sköta allt? Eller är man lat då? rädd kanske?
Rädd för att ha kontroll över något/någon, sig själv?
Jag har hoppat mellan liv, fram och tillbaka.
Vissa tycker att det var dumt gjort, jag säger att det var värt.
Trots smärtan, som var outhärdlig vid vissa tillfällen, men det var värt det.


Peace out foxx'

fredag 27 februari 2009

ofcourse my horse.

Nu, om ca 1h så ska jag åka till Karro.
Sedan vid 3 så ska jag rida hennes pojkvän
och då lär jag visa vem tusan det är som bestämmer!

För övrigt så var jag i Garpenberg från onsdag till torsdag,
och det var helt ok. Tråkigt i början, men trevligare till slutet,
då det började dyka upp lite roliga saker. Bus.
på torsdag förmiddag var jag tvungen att följa med Martina, Malin och Danni
och handla. Och jag säger bara; ALDRIG mer!
Det blev sex matkassar och nästan varenda en gick sönder påväg hem från bussen.
Men om man känner efter lite så kan man då säga att jag ialla fall har gjort något
bra eftersom jag har träningsvärk i axlarna. SOPA!

Byebyebye.

torsdag 26 februari 2009

stay.

Life's crazy but i've lived mine well
I hope you do the same thing and i hope you don't fail
If anyone trying to bring you down, just stay strong
and don't argue the fact that you're right and they're wrong.

måndag 23 februari 2009

Games people play.

Hela dagen har spenderats med min allra finaste Angelica.
Henne pojkvän (Adam) Skulle åka till skolan så han droppade av
henne vi åtta tiden hemma hos mig. Så en ganska sömnlös natt/dag
har det blivit, men det var det värt.
För en gång skull så har vi gjort något vettigt, eller vettigare än vad
vi brukar göra. För vi har nämligen spelat spel.
Allt mellan kortspel till monopol och Boggle.
En helt ok dag, eller bättre än då.
Jag har ju sluppit varit ensam.

För övrigt så är allt annat också hyffsat bra.
Fast det finns en hel del jag lär jobba på och träna in,
för såhär kan jag inte alltid forstsätta.


You're on my heart just like a tatto,
just like a tatto, i'll always have you.

Give me a moment.

Kärlek är bara en massa kemikalier
som gör människan kåt och konstig.
-men jag älskar det.

Inget är starkare än kärleken till någon
och det gör mig så illa att du inte kan förstå det.
Eller så har vi bara olika argument för kärlek.
Men Materiella ting är inte starkt nog,
Jag hoppas du inser det för eller senare,
så du kan känna riktigt lycka som alla andra.

lördag 21 februari 2009

Good days, bad thoughts.

Trevlig kväll blev det igår med Karro.
Fast inte helt som vi bestämt att det skulle blir.
Gick runt hela staden för att leta efter "den-prefekta"
Men misslyckades totalt.
På vägen hem till mig så hittade vi till slut "DEN",
Vi ryckte och vi slet, men åt helvete gick det också efter ett tag.
Men ikväll blir det nya tag, för vi har ju "den-nästan-perfekta"
på ett ganska bra ställe, så det blir skit fint.

Jag vill bara visa att jag också kan.

Nu har jag även Varit med (enligt mig) det perfekta paret.
Adam och Angelica. De "tvingade" med mig att åka till rättpris,
Och uttråkad och nyvaken som jag var åkte jag med.
I sovtröjan, ingen BH, oborstat hår gömt i en sögglig mössa.
Men jag antar att det är så det ska vara. Jag vet inte.
Men trevligt hade jag i alla fall med dessa två nötter.
Vi kanske ses ikväll då muppzz.



fredag 20 februari 2009

Doris back in the days.

Sommaren-07
En kväll hemma hos Martina.
Hade tråkigt då hon satt och pillade med datorn,
Så Jag letade upp hennes gamla kläder, tog på
mig dem och sökte upp första bästa smink-väska.














Våren-07
Hemma hos Martina.
På den tiden var vi två hårt arbetande kvinnor med dålig lön.
Men kul hade vi, med lan, choklad sås och annat tjaffs.













En förvirrad Doris i 13års åldern.














En ny klippt porrDoris
hemma hos Moa, sommaren-06
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.Fler "back in the days" kort kommer en annan gång.
Så länge får ni njuta av dessa goingar(;
PE AC E!

I'm at war with the love of my love

sportlov.
Men nå sport blir nog inte av, eller typ..
Lovade ju Karro att jag skulle rida henne "pojkvän", Pompe.
Får se hur det går, kommer flyga i backen och grejer säkert.
Blåmärken i rumpan och träningsvärk lite här och där.
Men om jag och Hanna kunde klara det tillsammans,
barbacka, på en random-häst så borde väl jag klara det på en
häst som jag sett några gånger?
Och jag hoppas han är snäll och Karro med, Haha.
Skulle slå ihjäl henne om hon gör något dumt medans jag sitter där uppe på
hästsaken. Aja, nog om det.

igår fyldlde farsgubben år och jag hade helt glömt bort det.
Måste ha glömt det bland mina döda och värdelösa tankar.
Men i alla fall så önskar jag min käre far grattis på födelsedagen,
App, nu är du ju snart inne i "50-boxen". Hur tusan känns det?
Jag har knappt levt en fjärdedel av livet, men både Mamm och Papp har levt halva,
och Sara har levt nästan precis en fjärdedel. Hm.
Jag har fan 75% och lite till av mitt liv att leva..
Om jag inte får lungcancer eller KOL vill säga.

I never wanna see you crycrycry,
and i never wanna tell a lielielie.

torsdag 19 februari 2009

Vad har vi det bra?

Stay with me, don't fall asleep to soon
The angels can wait for a moment.

Jag kan inte låta bli att skriva några rader.
Men jag vill så gärna tacka dig.
Det har inte alltid varit dåligt, det har trots alla svårigheter varit riktigt bra.
Vi gick igenom väldigt mycket tillsammans, både dåliga och bra saker.
För ett år sen och lite till så var allt underbart och vi hade just då ett litet missöde,
som jag ångrar hemskt mycket idag, våran Elva.
men det är sådant jag kan se tillbaka på och minnas som bra och vakert.
För det är det jag vill, Minnas. Minnas din kropp mot min, ditt fina nackhår som jag så ofta lät mig pilla i, din fina ord du viskade till mig, våran insatts, vårat liv ihop,
ditt skratt och dina galna danser.
Jag vet att det här kommer bli svårt och det gör redan nu ont av ensamhet och saknad.
Har inte en blekaste av vad du känner, du kanske känner lättnad, jag vet inte.
men i så fall är jag glad för din skull, men du måste få veta att jag ville hjälpa dig,
mer än något annat, du var värd det, du behövde det.
Någon som du dyker bara upp i livet en gång och jag är glad för alla stunder och
ögonblick. Vissa tyckte dock att jag var dum som gick tillbaka om och om igen,
men då ska alla få veta att det var värt det. Det var det verkligen.
För så glad och full i liv som du gjorde mig vissa gånger är oförglömmligt, så tack för det.

Att nu försöka glömma dig blir svårare, därför ska jag inte göra det.
Jag ska minnas, minnas hela tiden.

Jag älskade dig, eller ja, älskar fortfarande och kommer
alltid göra, dock inte på samma
sett, men du finns där, Längst in.
Glöm oss aldrig, dont fall asleep to soon.

Life's crazy but i've lived mine well
I hope you do the same and i hope you don't fail
If anyone trying to bring you down, stay strong
and don't argue the fact that you're right and they're wrong.

Everybody's free

A man is just a man, filled with faults and weakness.

En ny start, ett nytt liv.
Ska det bli som förut?
Nej, det ska bli bättre.
Ett nytt liv.


tisdag 17 februari 2009

Som ett slag i magen

Hade jag egentligen förväntat mig något annat?
Jag visste ju att det skulle bli såhär om jag gav upp och visade svaghet.
Jag älskar dig, behöver dig och allt, vad mer behöver du höra?
Du är det närmaste jag någonsin kommit till magi!
Kan du inte fortsätta hålla i, jag vet att du, VI kan!
Vi har lyckats förut, eller hur?

Vi har ju gjort våra misstag och du vet själv att du måste öppna munnen,
och jag med lite mer kanske. Kan inte fortsätta och lådsas som att allt är bra.

Jag älskar dig, vad mer kan jag säga?

söndag 15 februari 2009

Gratis mode?

Det är en massa människor som har uppmanat mig att bli medlem på denna sida
och nu (äntligen) har jag blivit det. Dock tar det tid att samla poäng så hjälp mig gärna
geonom att bli medlemar. Om ni blir det får både du och jag 50p. så gört vettja!
Det kan ju i vilket fall aldrig skada!

Klicka på adressen nedan för att bli medlem.
http://www.gratismode.se/?c=44732

lördag 14 februari 2009

Diamonds

En man tar på min kropp. Den är främmande, han är främmande.
Han lägger pengar på bordet brevid mig. En prydlig hög.
Han är inte prydlig. Det gör mig inget, för varken de eller kroppen tillhör mig längre.
Bara håll mina tankar sysselsatta. Min kropp har lämnat mig för länge sedan.
Ibland gör den sig påmind, jag sticker något i den, minnet lämnar mig snabbt.
Något flyter in i min kropp och jag är åter enbart tanke och själ.
Kroppen kvar därnere, smutsig, blåslagen och full av små hål,
som hade maskar livnärt sig på mig. Bilderna kommer till mig i mörkret.
Något en syster säger. Kan det vara min? Ännu en bild lyser upp i näthinnan.
Jag rycker till, men vet om jag rör mig. Näring, syre. Händer över min kropp, men snälla nu.
Mjuka händer som inte vill något illa. De städar mig, håller mig dammfri och fin.
Det är bra så, det är så det ska vara.

Någon låter sina ord rinna över mig, i en strid ström.
De häller dem öber min om och om igen och jag försöker värja mig.
Det är ord om liv och kärlek och längtan och saknad.
Men jag har lämnat allt sådant bakom mig. Jag har inget av detta, kan de inte förstå?

Det är spindelns röst, hon vill så gärna. Jag hör ju det. Bara vill.
Men hon tröttar ut mig. Jag kan inte be henne gå. Ligger här.
Lycklig att hon är här, men vill få henne att förstå att sådant för mig är förbi.
En annan röst, när spindeln har försvunnit. Samma kvinna som tvättar mig.
Hon läser om händer och fötter som genomborras, kläder som som slits i stycken,
hjärtan som smälter som vax. Jag tycker om det. Även mitt hjärta har gjort det.
Det tar längre tid än vad man tror.
Säger att jag är en ängel. Jag kan vara vad ni vill, det är min talang.
Hon smeker mitt ansikte när de andra har gått hem. Ibland hårt, oftast mjukt.
Kan inte styra henne. Hon är alltid kvar sist, vill rena mig från synd och skam.
Så onödigt, jag som är alldeles ren nu. Jag antar att hon vakar över mig.
Jag har inte begärt något sådant. Då längtar jag efter spindelns röst igen,
men när hon är här längtar jag efter andras.

Jag borde inte vara rädd, inte i denna vetskap.
Jag är ändå en ängel, inte sant?
Men det är långt svårare än så.


torsdag 12 februari 2009

English fisch!

Immortal Technique - Dance with the devil
Hela låten med verser, refreng och allt (3sidor) ska jag översätta, till svenska!
Lycka till Erica, det här kommer gå fin fint!



onsdag 11 februari 2009

*







tisdag 10 februari 2009

22.14

Väck mig när dina ögon är vidöppna.
Du kommer hitta det du inte brukade se.


måndag 9 februari 2009

100

Ont i magen
ont i huvudet
ont i kroppen över huvudtaget!

Jag blir arg, jag blir rädd och farmförallt förvirrad.
Vet inte hur jag ska handla för att få känslor och tankar på plats.
Jag vet inte heller hur jag ska göra för att inte ta åt mig.
Det lär ju komma en tid då man är klar.
Då man nått botten.
Det är nog just där jag befinner mig nu.
På botten, längst ner.
Bland de andra slammkryparna.
Jag hatar fiskar.
Tomma, äckliga ögon.

För övrigt så är detta mitt 100de inlägg.
Grattis hurra.. weei.. prrrt.

Matisyahu

Let go, release, you hold the keys
It's time we evaporate into the breeze
We are nothing, we'll be something
Welcome to the desert of my soul
You can stay if you like
There's room for one more
There's room for one more.



















No more war, there won't be anymore hunger
No jealousy, not even competition.

lördag 7 februari 2009

Lii-Hanna

Just nu känner jag mig om en grymt fittig männsika.
Att jag ens skulle lägga mig i var egentligen oacceptabelt,
men att någon av mina MUPPAR behandlas så som de gör,
det finns tyvärr inte i min värld.
Jag vet att man inte ska bry sig om andras problem men just i
detta fall kändes det nödvändigt.
För jag vet till dels vad min bästa vän, Lii-Hanna har gått igenom och jag vill
absolut inte att hon ska behöva ta nå mer skit, Jag kan inte hindra det från att hända
eftersom jag inte bestämmer över andras känslor men jag blir så himla frustrerad och arg när någon av mina närmaste står i en krig antingen med sig själv eller någon annan. Dock vet jag att jag ställde till med en jävla massa drama, skrek å herjade och Angelica sa till mig att jag inte ska ta åt mig så mycket som jag gör, för hon har själv setat i den sittsen då man tar emot andras problem. Men jag ser mina muppars problem som ett större problem än mina egna, så det är därför jag handlar som jag gör. Visst borde jag tänka efter och inse att Hanna kanske kan klara vissa saker själv, men jag kan inte låta bli att försöka att göra allt bra, men så öppet och konfliktrikt, för jag vet att det är så jag gör det. Så förlåt, kära Lii-Hana MUPP! Jag älskar dig, och jag menar allt jag sa till Johnny men jag vet dock att det gick till en överdrift det är därför jag säger förlåt. Inte bara till dig utan också även till Johnny, men mest till dig eftersom du ligger närmast hjörtat! Förlåt Mupp, Jag älskar dig och det var aldrig menning att såra dig!!

Så, för er att komma ihåg:
Mina muppar rör eller behandlar man inte på ett sätt som är oacceptabelt enligt mig för
de är min armé och mina små hjältar som alltid är där och finns när man behöver dom.
Och därför är det INGEN som ska skada dom fysikst eller psykiskt, för dem är mina
och jag älskar dem och försöker ta hand om dem så gott det går.
Å minsta lilla grej som sårar dem gör även mig illa och jag tänker sätta
dit varenda jävel som gör något mot mina muppar! punkt slut!!!!

fredag 6 februari 2009

Muppar i nöd.

Ikväll blire Party vill jag lova!
2 av mina muppar ska med.
MuppA och MuppH, här blir great.

Förövirgt är jag jävligt lack.
Lack och irriterad på klassen
och på en långjävel som är en av
klasskompisarnas pojkvän.
Jag tror att han är ca 20 år och
ända, trots det så har han mage
nog att skrika HORA till en av mina
muppar som endast är 16 år!
Tvivlar på att en normal 20 åring
skulle kunna slänga ut sig något sånt.
Och dessutom skulle ingen normal 20åring
slänga mördar blickar som INTE ens kan
bränna igenom väggar! HAH!
Moget att gömma sig bakom sin pojkvän!

torsdag 5 februari 2009

11.28

Sitter i skolan nu.
Kommer bli lite mer "fight" på eneglskan eftersom att vissa tyckte
att det var lite spännt och vissa osagda ord skulle jag kunna säga.

Så min dag kommer se ut så här (som skit):
  • Skola alltså, Matte, psykologi A och sedan Engelska/diskussion
  • kl 17.15 utvecklingssamtal, båda mina päron ska med
  • Hem, kanske städa sen Sooova till tusen!
Inget som intresserar er men jag är tvungen att skriva ner det så jag
har allt under kontroll.

onsdag 4 februari 2009

konflikt

Snart, mina kära vänner kommer mi blogg inte alls vara lika tråkig!
I helgen ska nämligen jag och mina kära syster kanske fota och grejsa lite.
Så vi får se hur det blir då, men jag tyckte ändå att idéen jag hade var ganska bra
och man kan ju testa olika grejer. Så detta ska nog bli bra!

I skolan då.
Hade redovisnig som blev lite annorlundare än vanligt.
Välldigt intressant dock, men konstig!
Sedan efter den blev det en massa konfliker och diskussion i
klassen (bland dem som var där alltså).
Handlade till dels om skitsnack och ärlighet.

Men skitsnack var det ju inte direkt eftersom man inte kan säga allt
man tycker, tänker och framför allt känner. I det här fallet så ska man inte det!
Så inget av det vi sagt tidigare om just "det" gjorde saken hemskt.
Det var de såkallade "vittnena" som gjorde allt värre,
som också tydligen vill ha klassen uppsplittrad eftersom
de var tvugna att säga något som ingen vill höra!
Ta reda på lite mer info innan ni går ut i action!
Man kan inte säga allt, det funkar itne så!
Istället måste man ta till andra metoder.
Det var just därför vi gick till Kicki!

Och sen blir jag så irriterad på att vissa personer sitter och pratar
om ärlighet och att det är jätte viktigt, och det är det ju givetvis.
Men att sedan själv inte kunna vara ärlig och berätta för personer vad
de tycker och i den här situationen, irriterar sig på
är liteliteliteJÄTTE lågt. lite dubbelmoral är det tyvärr.
Ja, mycket dubbelmoral och egoism föresegår i våran klass (tycker jag)
Det finns inge jävla skitsnack som ni försöker skylla ner på "oss" eller hur du/ni nu
ser på mig och de andra som är "skylldiga". Det finns viss sanning i det vi säger
men aldrig skitsanck, det är sanningen och som sagt, så kan man inte säga ALLT
till andra vad man tycker, speciellt inte något sånt och genom att dessutom får höra det
från någon annan förvärrar saken och det är du/ni som splittrar klassen och gör "oss" till de skylldiga. Nejtack, fram med ärligheten och den sanna moralen och stå upp för er själva (vittnena speciellt) Ta del av de ni har anklagelser på istället för att sitta tysta och låta alla andra göra saken åt er!

måndag 2 februari 2009

Primitiva äckel värld.

Hela dagen har varit riktigt tevli faktiskt.
Första gången på länge jag skrattat,
och det roliga var att det var åt något å himla fånigt.
Men skönt och behövligt var det!

Efter skolan tog jag 254an till borlänge och lekte
med min älskade och väl saknade mupp, Martina.
Mycket skratt blev det där också.
Mycket fula kläder blev det med.
Du är underbar Mattis!!

Nu, såhär på kvällen känner jag tyvärr ingen ro.
rastlös, men ändå helt lam.
trött, men ändå pigg.
Jag inser saker hela tiden, varje dag.
Saker jag vill göra, saker jag har missat
och gamla saker som klöser mig över ryggen som jag
inte alls vill ha någonting att göra med.
Varför kan man inte lämna det förflutna bakom sig?
varför kan man inte få ta ett jätte kliv och starta om?
Jag har inte riktigt någon drivkraft längre.
Det brukade vara mina muppar, vänner och andra personer.
Men nu när det kommer till kritan är det mig det hänger på.
Jag måste få in i skallen att jag är drivkraften och att allt
jag gör, gör jag för min skull. men inte tusan är det lätt.
Nä, en dyster och deprimerad tid har jag haft och mörkare dagar ser jag framöver.
Inget funkar och inget klickar som det borde. Det finns ingen Grande finale.
Det finns ingen mening med något.
För varför ska man äta när man ändå blir hungrig igen?
Varför ska man sova när man ändå måste upp och vara igång igen?
varför måste man röka när man ändå blir röksugen efter en timme
och dessutom slösar flera tusen i månaden på det dära jädrans pinnarna.
Varför träna när ändå ingen lägger märke till det?
Varför ha sex när man ändå blir kåt igen?
Hungern och längtan efter saker tar aldrig slut, finns det ingen ende på något?
Det är alltid något som gör så att vi ändå fortsätter med dessa rutiner.
Men för vilken mening? what's the point?
De kanske låter helt dumt och en massa människor skulle säkert
kunna komma med ett svar som inte alls är speciellt genom tänkt för att det
är så självklart för dem.
"Vi måste äta för att överleva"
"Vi måste sova och vakna upp för att inta våra dagliga roller"
"Vi måste ha sex för att bli avslppande och känna någon slags njutning här i livet"
Crap! Alltihopa! Crap! Finns det inget annat att leva på än kärlek, vänskap och mat?
Jag har själv inga förslag, men ändå.. Varför? Vi är för primitiva!

08.57

Sumering av helgen.

Fredag, var i skolan till typ 3, sedan for jag hem.
Så blev det krångel med festen jag och Karro
planerat att gå på. Skjutsen hem skiter sig och jag blir ensam hemma
med min nyformaterade dator som är skit ändå.
Gick och lade mig vid 23.30 typ, men det dröjde inte många timmar innan
jag fick nattsällskap. Mjau. Sen, lördag morgon.
Angelica, den lilla toffeln, ringde och sa att hon kunde slita sig ifrån adam i
en halvtimme, för att han skulle besikta bilen. Du är ju för gó!!
Sedan kom adam och frågade om jag och Tim (nattsällskapet) ville
ha skjuts och jeppjepp, vi skulle hem till Tim så vi fick skjuts av Adam
och Angelica. På lördagen gjorde vi inte speciellt mycket, typ spelade, kollade på
film och annat grejs. Sen söndag drog Tim iväg på sin match, då var jag själv på han rum
satt och spelade "världsdrogen". Efter några timmar kom Tim hem och då åkte vi skoter.
För första gången i hela mitt liv sitter jag på en skoter!
Det är ju nästan skamsligt att jag inte setat på en tidigare. Jag bor ju för tusan i dalarna!
I alla fall så har jag haft en ganska bra helg, för lite sovmorgonar dock,
men det får man väl leva med!

Det var ingen där som sopade bort våra spår.
För vi fanns. Vi levde.